Hur lång är landningsbanan på Arlanda?

Arlanda flygplats har flera landningsbanor som är anpassade för att hantera olika typer av flygplan och mängder av trafik. Här går vi igenom landningsbanornas längd, deras användningsområden och hur de påverkar flygplatsens kapacitet.

"Landningsbanornas längd på Arlanda är viktigt för flygplatsens kapacitet att hantera både stora och små flygplan."
- Faddy Azizsson

Antal landningsbanor på Arlanda

Arlanda har totalt tre landningsbanor som används för reguljär trafik. Dessa banor är designade för att hantera både inrikes- och utrikesflyg samt olika typer av flygplan. Det finns också en fjärde bana som endast används vid specifika tillfällen, såsom under reparationer eller vid extremt hög flygtrafik.

Längden på varje landningsbana

De tre landningsbanorna på Arlanda har olika längder:

  • Den längsta banan: Cirka 3 300 meter. Den är anpassad för att hantera de största flygplanen, som exempelvis Boeing 747 och Airbus A380.
  • Övriga banor: Cirka 2 500–3 000 meter långa. Dessa används främst för medelstora och mindre flygplan.

Längden på banorna är avgörande för vilka flygplanstyper som kan använda dem och påverkar därmed flygplatsens kapacitet att hantera olika typer av flygtrafik.

Flygplanstyper och krav på landningsbanor

Olika flygplan har olika krav på landningsbanornas längd. Större flygplan som Boeing 747 och Airbus A380 kräver den längsta banan för att kunna landa säkert, medan mindre flygplan kan använda de kortare banorna. Detta påverkar flygplatsens kapacitet att hantera långdistansflygningar och olika typer av trafik.

Hur landningsbanornas längd påverkar flygplanens kapacitet

Landningsbanornas längd påverkar inte bara vilka flygplan som kan landa, utan även flygplanens kapacitet vid start. Ju längre banan är, desto mer bränsle och last kan ett flygplan ha. Detta är särskilt viktigt för långdistansflygningar där planen behöver vara fulltankade och ha kapacitet för passagerare och bagage.

Vädrets påverkan på landningsbanorna

Vid kraftiga vindar används den bana som bäst ligger i linje med vindriktningen för att säkerställa säkra landningar och starter. Under vintern är det avgörande att hålla banorna fria från is och snö. Arlanda har en dedikerad personalstyrka som ansvarar för att hålla banorna säkra oavsett väder.

Utbyggnader genom åren

Arlandas landningsbanor har genomgått flera uppgraderingar sedan flygplatsen invigdes 1960. Ursprungligen fanns två banor, men på 1970-talet byggdes en tredje bana för att möta det ökade antalet flygningar. Uppgraderingar inkluderar förlängning av banorna och förbättring av beläggningen för att öka säkerheten och möjliggöra hantering av större flygplan.